Vedervärdiga vårvinter I torsdags ( för en vecka sedan) tittade detta gäng vårtecken upp, åh , visst blir man glad när man ser att det är på gång. Vi går mot ljusare tider & fåglarna kvittrar. Nå väl, efter 2 tämligen sömnlösa nätter pg av ett svullet & värkande knä så ringde jag VC. Fick faktiskt tid nästan omgående. Tämligen glad i hågen anlände jag till en trevlig läkare. Vad som var mindre trevligt var att han tyckte att knät skulle punkteras. Ingreppet som sådant var inte kul, trots att jag försökte fästa blicken i taket så hade jag ju hunnit med att se sprutor , kanyler , slangar & övriga attiraljer. Smärtan var någorlunda uthärdlig fastän sköterskan var tvungen att hänga sig på knät för att pressa ut vätska. Nu lyckades väl inte ingreppet så väl som läkaren önskat ( han hade lagt slangen i handfatet för att leda bort allt som skulle forsa ut). Blovprover fick jag också utstå och enligt dem som gav ett snabbt svar så var jag i övrigt frisk. Jag blev förvarnad...
