Sorgligt

men tyvärr sant. Denne lille kille finns inte längre med oss.
Han har varit lite rosslig med pip i bröstet ett tag.
Jag inbillade mig att han kanske hade blivit förkyld eller möjligen hade vatten i lungorna.
Antibiotika hjälpte inte, pipandet blev värre & varken Vera eller jag kunde sova.
Besök hos veterinären, ...röntgen visade att han hade skadat luftstrupen.
En förvärvad skada.
Då vet jag att den hungrige lille killen vid 2 gånger sugit sig fast så hårt vid sin mamma så att han följt med ut ur korgen när mamma haft bråttom.
Första gången var det väl inte så farligt för då hamnade han på en ludden utanför korgen.
Gången efter så hängde han kvar ända ut i hallen, inte bra för där är golvet hårt.
När det hände så klagade han inte nämnvärt utan kröp nöjd ihop med sina syskon när han återfördes till korgen.
Vem har sagt att livet är rättvist.
Jag fortsätter givetvis att glädjas åt de övriga pigga valparna & är även lättad över att det inte var något medfött / ärftligt fel.

Kommentarer

LAINE sa…
Neej, men vad sorgligt, jag läser och tårarna rinner, den fine lille pojken. Som du skriver livet är orättvist...Vi sörjer med er. SUCK.

Mitt i allt jublades det över de vackra och ovanliga namn som du givit sötisarna. Vi ringer dig imorgon så vi får prata. Nu ska vi gå på bio, det ska bli kul för det var ett tag sen sist. Ha det gott och Pyssa valpisarna m mamma Vera. Hälsn.LoVS

Populära inlägg i den här bloggen

Okej,nu är det nog

Ja, äntligen kan jag Blogga igen!

Att vara Fjäril