Dagar som de senaste
finns det inte mycket att klaga över. Ok, gårdagen bjöd väl på en del
vind
fast i bland kan det vara
ganska klädsamt.
Kryddan vägrade att titta på mig när kameran var framme & lekte " snorkfröken".
Den snorkiga damens barnbarn lyckas ju även hon sätta nosen i vädret allt som oftast.
Lollo däremot njuter utan att vara högfärdig.
I bland i moster
Veras trygga sällskap.
Andra gånger kan man ta sig
ett smakprov av hösten.
Vi har enats om att det är skönt ute.
Naturen håller ett flertal löv på plats.
Paviljongen står kvar & även om vi troligen intar vår måltid inomhus så tror jag att kaffet kommer att avnjutas i naturen.
Grannarna är kvar.
Så vad finns det att klaga på?
Att kassan som oftast är skral & att kroppen har sina krämpor ,
det är jag ju alltför van vid.
Kommentarer