ÅH VILKEN NATT

men inte i någon positiv mening. Efter den sorgliga söndagen då 2 valpar gick hädan, utan större förvarning,den första tog i och för sig många timmar på sig nummer 2 mådde bra men var sedan borta på 45 minuter???Inga synbara fel, bra hjärtljud när de var några timmar gamla ( ja, jag har köpt ett stetoskop) ingen gomspalt, så det är många stora ? tecken.

Vera,Vera, ett så stort förtroende för husses och mina försök att hjälpa, samt hennes egna insatser i baby vården,hon är beundrans värd.

Det kändes inte så kul att krypa ner på madrassen brevid Vera & valpen.

Väckarklockan sattes med relativt jämna mellanrum(knappa1½tim).

Jo, jag lyckades sova en del mellan väckarklockans ringningar,men....

vilka hemska mardrömmar!!!om valpar som dog,blev blåa,eller drunknade i mjölk eller ännu värre saker.

Det resulterade i att varje gång jag stoppade ner handen och kände på valpen samt klappade Vera blev jag glatt överraskad av att känna dessa varma levande "gosedjur".

Den lilla tiken som är kvar har aldrig ( hitintills) varit dålig eller tappat gnistan,trots att det var hon som var minst i från början.

Veras mjölkstockning hade jag fått hyfsad koll på redan i går kväll, men hon finner sig i att bli kollad ofta.

Jag kollar läget i valpkorgen minst var 15 minut om jag inte befinner mig i dess omedelbara närhet.

Om!!jag hör något pip ifrån den lilla så...älgar jag med långa ben genom vårt lilla lilla hus för att komma till undsättning.

Kan det vara som så att denna valp kommer att bli extra bortskäm

( om hon klarar sig)?

Så till alla er som jag vet håller tummarna och tänker på oss, fortsätt för säkerhets skull att hålla tummarna.