Härliga Höst

Den här stilige killen är Majas förstfödde. Han kallas Zorro.

Nu är det bäst jag skriver några rader igen, så jag slipper få skäll av en del vänner och bekanta.

Om vår utrikesminister hinner med att skriva en blogg dagligen borde jag väl hinna med det.

Jag flackar och far inte lika mycket som han, troligtvis träffar jag inte så många högt uppsatta människor heller.

Jag tror däremot att när jag kryper till sängs i mitt hem så har jag fått många mer kramar än han fått, lägger man sedan till alla goda endorfiner man får av att kela med djur, så mår jag troligt vis bättre.

Det enda jag kan avundas i viss mån är väl att hans löne utbetalning är så mycket större än min,men trots det vill jag inte byta liv med honom.

En härlig höst dag har vi haft här i Gränna.

Morgonen var kall -3, brrr, men Henric överraskade mig med vänligheten att skrapa min ruta medans jag borstade tänderna, så de "bort tappade" bilnycklarna satt på plats när jag skulle åka.

På förskolan hade vi brandövning i dag.

Nu blev denna övning något försenad, för vår brandman fick ett riktigt larm.

Allt flöt i alla fall som det skulle.

När det väl var tid att gå in och äta lunch, hade vi egentligen ingen lust, solen värmde så skönt och luften var så härligt klar.

Vi gick ut igen på eftermiddagen och fortsatte njuta i höstsolen.

När jag kom hem så hade Henric packat klart inför sin resa.

Nu är han på väg mot Skavsta, för att senare i kväll flyga till London och umgås med sina 2 döttrar.