En dag i taget, men det är inte lätt

Tack alla för ert deltagande. Tack arbetskamrater som fixade så jag fick vara hemma i går. Det behövdes. Vem vet en dag kanske man kommer in i en vettig dygns rytm. Som det är nu höll jag nästan på att sätta mig och skriva vid datorn kl 04 i natt. Jag tog min bok i stället, men den är inte tillräckligt fängslande för att hålla koncentrationen någon längre stund.

Jeg skulle legge dette i bloggen din, men har rotet bort mitt passord. Her er min blogghilsning til deg, kjære Lala!

..nei Lala, det finnes ikke ord! Det var med sjokk og vantro jeg fikk nyheten om herlige Skrutts bortgang! Vi tenker så inderlig på dere nå! jeg kommer i hug et vakkert dikt som er skrevet av en svensk person, "ukjent". Det lyder så her: "

Den dagen jag gårför at ei vända åter

Jag vil att Ni minns mig precis som jag var

Det blir bara värre minekära om Ni gråter

För inget kan ändra detöde vi har

Den dagen Ni står här ochkanskje mig saknar

Jag vill at Ni lever ochlivslusten har

Mina älskande kära,

jag vill at Ni vaknaroch lever

de dagar den tid Ni har kvar"

Varme tanker og klem fra Irene
Kennel KARESINDAOppdretter/Breeder: Irene Galaaenhttp://www.karesinda.com/